Igår blev jag flörtad med. På E4:an. Jag satt ensam på en buss och flörten satt i en annan bil.
Sitter lite i mina egna tankar och så hör jag någon tuta och tittar ut lite genom fönstret på en bil bredvid bussen och ser att någon sitter och glor in på mig och liksom lutar sig fram för att se. Tror att jag inbillar mig men så kör bussen om bilen igen och då sitter både föraren och passageraren och vinkar armarna av sig mot mig. Jag konstaterade att jag var helt ensam på hela bussen så ja, det var väl emot mig.
Jag tar åt mig och skrattar.
Eller var det kanske någon jag kände som åkte förbi där igår och ville ha min uppmärksamhet?

Vaxning är så himla bra, det håller länge och man får ingen jobbig stubb, det är lent och hårfritt en längre tid, helt super faktiskt.
Det finns en mening med att håret inte växer ut på ett bra tag. Det är för att vi ska hinna glömma bort hur fucking ont det gör att vaxa sig (speciellt bikinilinjen). Så när den dagen kommer då man åter igen måste rycka den "generande hårväxten" (wtf?!) så är man lika naiv som Madicken. Tills dess man har satt dit den där klibbiga vaxremsan på plats. Då ringer klockan och man ångrar för allt i världen att man satte dit den och undrar vad i helvete man har gett in sig på. Värsta flash-backen slår till och man kommer precis ihåg hur det kändes för tre-fyra veckor sedan. Fuck it, no way back! Då var det bara att bita ihop och dra bort den jäkla remsan med all världens fart.

Men men, vill man vara fin får man lida pin.

Vaxning är nog lite som att föda barn. Föda barn ska ju vara det värsta som finns typ men ändå utsätter sig tjejer för det gärna en eller två eller kanske till och med tre gånger till innan de är nöjda. Det är nog därför vi människor är gravida i nio månader och inte i typ 20 dygn som möss. Dessutom är det inte bara att tuta och köra direkt efter en födsel om ni förstår vad jag menar. Allt detta är nog noga planerat av gud så att vi ska glömma den där hemska smärtan, men när vi väl ligger där med benen i luften och farbror doktor säger åt oss att krysta så kommer man på vilket helvete det var förra gången och man undrar för allt i världen vad man åter igen har gett sig in på! Det är ju precis som vaxning.

Jag har inte bloggat för att efter tentan så fick jag tillbaka mitt liv och it's fucking great så jag har verkligen inte haft tid eller lust att blogga. Men idag är det bakissöndag och jag sitter ensam i min lägenhet så då kan man väl anstränga sig lite och ägna några minuter åt bloggen. (Eller så väntar jag på att gårdagens bilder ska laddas upp på Facebook).

Hör mina böner, jag behöver en ny bostad!

Tesan: Pappa, kan inte du köpa en lägenhet åt mig?
Pappa: Vadårå? Du har ju en!
Tesan: Men den är alldeles för dyr för mig, det funkar inte.
Pappa: Men då får du väl jobba mer!
Tesan: Men det får jag inte eftersom då blir CSN sura och då får jag inget lån/bidrag, de tar liksom ut varandra.
Pappa: Men då får du väl söka bostadsbidrag då!
Tesan: Men det kan jag inte heller eftersom jag tjänar för mycket pengar.
Pappa: Då får du skriva ett brev till någon minister.
Tesan: För det är ju bara jag i hela Sverige som har det här problemet, jovisstsörru!

Så om det är någon där ute som känner sig extra givmild idag och vill hjälpa en stackars student (som är en väldigt duktig och ambitiös student) så feel free! Jag är i stort behov av ett förstahandkontrakt i Stockholmsregionen, ett längre andrahandskontrakt (helst omöblerat) eller en bostadsrätt (men jag är tyvärr fattig, men inte så fattig så att jag inte klarar av att betala hyra varje månad eftersom jag jobbar extra!)

Nu ska jag fortsätta plugga så jag kan få ett välbetalt arbete i framtiden.

Idag har jag (redan) lyckats med att sparka ner Prince Charmings dator i golvet och nyss (fråga mig inte hur) slå ner alla tandpetare på golvet från ett köksskåp. Vad väntar under resten av dagen liksom?

Här sitter jag en fredagskväll. Det är jag och matlådan, på bordet ligger högar med föreläsningar. Ja, jag har varit ganska duktig idag med! Jag fortsätter att förvåna mig själv. Jag har nu tagit en kombinerad mat/blogg/gossip girl -paus.
Sedan tänker jag faktiskt snygga till mig (mitt pluggjag är inte det snyggaste ni har sett) och träffa lite folk! Jag behöver vara lite social känner jag.

Tyvärr har jag inget liv just nu så därför blir följden inget bloggande. Jag sitter djupt insjunken i immunologins värld och försöker reda ut ett och annat inför tentan på onsdag.
Jag ska vara duktig och inte-blogga ett tag och plugga en massa istället. Det började ju bra igår så nu ska det fortsätta också!

Puss

Ikväll har jag färgat håret, passar som vanligt på när det är 10% på H&M. Well anyways, det jag vill komma till är att jag alltid glömmer det där sista steget i bruksanvisningen. Det spelar liksom ingen roll att jag har färgat håret sedan jag var tolv, det går inte in i huvudet.
När jag säger det sista steget så menar jag inte själva ursköljningen (så dum är jag inte) eller efterbehandlingen (balsam är dödsviktigt i mitt hår). Jag menar det där steget när man ska tillsätta lite vatten och massera upp ett skum i håret. Jag går right ahead och sköljer ur allt med en gång och så mitt upp i ursköljningen kommer jag på det där. Det händer varenda gång!

Men varför ska man löddra upp hårfärgen för? Har det bara en schamponerande effekt eller vad? Min hjärna kanske selekterar bort upplöddringen eftersom det är så otroligt korkat.

Nej, jag vill bara gå ner till Prisextra och frossa i deras überbilliga lösviktsgodis, sitta framför teven och slötitta på Idol och kramas.

Men jag var fett duktig och tog mig till gymmet idag istället för att åka in till stan och shoppa. Behöver i och för sig shoppa, men till min mamma som fyller år nästa vecka.

Idag blev jag glad för att mina vänner ställde sig bakom mig och stöttade mig i en väldigt viktig fråga.
Tesan: Akta dig, snart köper jag en ny jacka till dig! (Pekar på Prince Charmings trasiga och smutsiga jacka)
PC: Nej, det gör du inte! (Världens suck, menar på att jag inte ska blanda in honom i min shopping)
M (kompis): Men vadå, shopping är ju hennes hobby!
PC: Va?! Som om jag pratar med henne om fotboll?!?!?!
Alla runt bordet i kör: ERHHH?!?!?! (följt av asgarv)

Tack!

Min boyfriend har pratat i telefon sedan skolan slutade, alltså sedan 14.45. Någon frågade mig nyss om hur han mår, jag svarade att jag inte visste eftersom jag inte har pratat med honom idag och då har vi ändå varit i samma lägenhet ett bra tag idag (och gått tillsammans till och från skolan).
Och det är meningen att jag ska köpa en ny mobiltelefon till den här killen, jag vet inte hur det går ihop riktigt. Han har ett mer seriöst och intimt förhållande med sin telefon än med mig tror jag. Jag kanske ska totalvägra det där köpet trots allt och kräva lite kvalitetstid.
Eller så är det här jag i framtiden.
Japp, där ringde det igen!

---

20 minuter senare:
Haha, nu har jag honom för mig själv för den satans telefonen dog! Mohahahaha!

Varje kväll är det samma sak, jag kommer på mig själv fundera över vilken av dessa som är linsvätska. Är ibland på väg att ta någon av dessa och spruta i linsetuiet och sedan placera linserna där i. Vilken tur att jag inte har varit så tankspridd hittills och faktiskt kommit på att min linsvätska står ovanpå badrumsskåpet.

Igår myste jag järnet med familjen. Vi åkte iväg till ett köpcentrum, fikade och shoppade sedan köpte vi hem kinesiskt. Jag köpte en superfin mössa från H&M Sitter med den på nu, så fin är den, haha! Sen blev det en cool kuvertväska från Lindex också, så nu måste jag ut och festa lite!

Jag känner att jag borde skriva något fyndigt och kul så här en fredagkväll. Jag har garvat som en tok idag, först igenom ett maraton av föreläsningar och sedan på inspelningen av Parlamentet. Jag grät!
Så jag är i princip känslomässigt överstimulerad och min fantasi och sprungit och gömt sig. Nu ska jag i alla fall göra ett försök att vara lite social nu.
Så här kul hade vi på föreläsningen. Snuskhumrar då!

Så kom den stora Frågan. Alltså Frågan med stort F. Men först hände detta, också ganska mirakulöst:
"Vad gör du imorgon?"
"Jag ska träffa Emelie"
"Jaha, så du ska inte gå på hockey då?"
Jag blev lagom chockad så strax därefter kom den:
"Du vill inte följa med på fotboll i helgen?"
Jag vet inte riktigt om det här har hänt på riktigt eller om det bara är jag som drömmer. Måste nypa mig i armen tror jag, vänta...
Nej, banne mig, jag tror det verkligen händer.

Är fotbollen den där runda grejen eller?

Tyvärr måste jag meddela till er alla att mitt svar var nej. Jag tycker vi går lite för fort fram, jag är inte redo för ett sådant stort steg ännu, inte i det här skedet av vårat förhållande.

Här sitter jag och tittar på Grey's Anatomy, en serie som jag inte direkt följer men jag hänger typ med i alla fall. Men shit, jag bara ryser.
Men nu är det reklam, dags att bege sig till köket och ta sig en frukt.

Update 21:56
Så började jag typ gråta också när den lilla pojken äntligen blev upphittad.
Jaha, men hur ska det gå nu då, det här är ju stört?