Vaxning är så himla bra, det håller länge och man får ingen jobbig stubb, det är lent och hårfritt en längre tid, helt super faktiskt.
Det finns en mening med att håret inte växer ut på ett bra tag. Det är för att vi ska hinna glömma bort hur fucking ont det gör att vaxa sig (speciellt bikinilinjen). Så när den dagen kommer då man åter igen måste rycka den "generande hårväxten" (wtf?!) så är man lika naiv som Madicken. Tills dess man har satt dit den där klibbiga vaxremsan på plats. Då ringer klockan och man ångrar för allt i världen att man satte dit den och undrar vad i helvete man har gett in sig på. Värsta flash-backen slår till och man kommer precis ihåg hur det kändes för tre-fyra veckor sedan. Fuck it, no way back! Då var det bara att bita ihop och dra bort den jäkla remsan med all världens fart.

Men men, vill man vara fin får man lida pin.

Vaxning är nog lite som att föda barn. Föda barn ska ju vara det värsta som finns typ men ändå utsätter sig tjejer för det gärna en eller två eller kanske till och med tre gånger till innan de är nöjda. Det är nog därför vi människor är gravida i nio månader och inte i typ 20 dygn som möss. Dessutom är det inte bara att tuta och köra direkt efter en födsel om ni förstår vad jag menar. Allt detta är nog noga planerat av gud så att vi ska glömma den där hemska smärtan, men när vi väl ligger där med benen i luften och farbror doktor säger åt oss att krysta så kommer man på vilket helvete det var förra gången och man undrar för allt i världen vad man åter igen har gett sig in på! Det är ju precis som vaxning.