Min tidiga tonårsförelskelse. Pacey Witter var en riktig bad boy men han ville så väl och när det blev Joey och Pacey så grät jag nästan efter varje avsnitt för att jag tyckte att det var så fint. Pacey Witter, den mest romantiska killen som fanns enligt tonårs-Tesan. Screw mes-Dawson liksom.

Batman, ännu än stor stark karl som inte gillar skjutvapen. Män som använder kroppen är heta män. Det är svårt att vara snygg i gummidräkt men Batman kan han. Mystisk kille det där som räddar folk hit och dit och så är han ju snuskigt rik också, kör snygga bilar ruggigt snabbt och har en egen butler. Grr...

En riktig man som slåss för det goda. Svett, smuts och ovårdat hår och skägg har aldrig varit vackrare. Dessutom är han kung och hans hjärta slår för en enda kvinna (alv?) och han verkar gilla alla (till och med jobbiga Frodo). Han kan ta med dig ut på romantiska ridturer och skydda dig mot orcher med sitt svärd. (Ja, jag såg Sagan om Ringen pga Aragorn) Aaah.

Han är prins och han är charmig! Han får dessutom sin Askungen genom att leta igenom hela landet med hennes sko som enda hjälp. Låt mig repetera: en sko. En kvinnas dröm, rena rama SATC-frieriet. Och vem vill inte gå på bal med en prins och allt han ser är dig och den enda han dansar med under hela kvällen är dig och sen lever man lycklig i alla sina dagar... Ska jag fortsätta?